Artiklar

Solvärme och bergvärme - en lönsam ekvation

2000-03-10

När delar av det vattenburna värmesystemet i Tommy Weidars enplansvilla på 133 m2 plus uppvärmd källare för några år sedan uppvisade ålderskrämpor, började han fundera på vad som borde göras. Tommy är tekniker och arbetar med mönsterkortslayout i det delägda företaget Lincad i Linköping. Företaget är en avknoppning från SAAB:s dataavdelning. - Det började egentligen med att expansionskärlet började läcka och jag började fundera på vad vi skulle göra åt vår ganska höga energiförbrukning, berättar han. Ungefär vid samma tid som expansionskärlet gick sönder skaffade sig en granne bergvärme, vilket verkade vara ett bra uppvärmningssätt, tyckte Tommy. Dittills hade huset haft vattenburen ackumulerad eluppvärmning, vilket med åren blivit allt dyrare. - När vi flyttade hit var elpriset omkring 6,5 öre, i dag är det 68 öre per kWh. En ytterligare orsak var det höga effektuttaget - han insåg att det borde gå att halvera effekten på 27 kW. Till saken hör att Nykil, söder om Linköping, är ett riktigt köldhål. Utetemperaturen vintertid går lätt ner till -30 grader C. Ingen riktigt bra Han började alltså titta på solvärmesystem, men fann inte något riktigt bra. - Det finns billiga solvärmepaneler i plast som bara håller några år och som inte ger den energi som utlovas. Han besökte också solvärmeanläggningar för att lära sig mer om systemuppbyggnad och vilka system som är bra och vilka som är dåliga. Förutom besöken samlade han uppgifter om solvärmesystemens verkningsgrader i en databas som gjorde att det var lätt att jämföra olika system och märken. - För mig var det verkningsgraden på solfångaren som avgjorde. Den ska fungera även när det är mulet. Vad jag kom fram till var att plana solfångare har för stora förluster. Radiorörsteknik Tommy fastnade så småningom för ett system som bygger på radiorörsteknik. De tillverkas i Frankrike och är uppbyggda med vacuumteknik. På grund av den tekniska uppbyggnaden av systemet var det dock dyrare än plana solfångare. - Det var inte priset som avgjorde utan systemets kvaliteter. Solvärmesystemet består av 6,8 m2 absorbatoryta och är monterat på tak med 28 graders lutning och varje rör är vridet 35 grader för bästa vinkel mot söder. Samtidigt som han installerade solvärmeanläggningen, införskaffades en värmepump på fyra kW. - Det är en fantastisk liten manick som jag låtit specialkoppla mot ackumulatortanken för att få optimal reglering. Bytte ackumulatortank Inför ombyggnaden ersattes den gamla ackumulatortanken på tre m3 till en på 750 liter. Den är isolerad med 150 mm isolering. Isoleringen av övriga rörinstallationer utfördes av Tommy själv. Solvärmen leds in i botten på tanken där tanken är kallast. Ovanpå detta lager leds värmepumpens vatten in och överst, som spets, finns en elpatron för årets kallaste dagar. En bivalent shunt känner av vilken typ av värmekälla som behövs. En del av arbetena utfördes alltså av Tommy själv, med resten fick han ta den lokale vvs-installatören till hjälp. - Jag hade ganska klart för mig hur systemet skulle kopplas in, så jag gav honom instruktioner hur han skulle göra. I och med solvärme- och värmepumpsinstallationen har han också kunnat sänka amperetalet från 63 A till 20 A, vilket innebär en viss besparing. Dataavläsning Som datatekniker har han naturligtvis en fördel framför "vanliga" småhusägare. Han har ju vana att koppla ihop datasystem och har kopplat in alla givare på sin egen PC uppe i huset. På så sätt kan han hela tiden följa förloppet i systemet och få energistatistik direkt. Värmeanläggningen är kopplad till PC-övervakningen via en mikrodatorstyrd kontrollenhet. Via den kan han också få solinstrålningsstatistik, effektkurvor och driftstatistik. - Med detta kan jag hela tiden effektivisera inställningarna på givare och hela anläggningen. Via Pc:n kan han också ange är- och börvärden. Relativt dyrt Solvärmesystemet var tre gånger dyrare än värmepumpen. Värmepump inklusive borrning och installation var till fast pris, 35 000 kr enligt NUTEK:s rekommendationer. Detta till visst djup och med minimum längd på rör. - Här tillkom lite på grund av att jag hade långt ner till fast berg och sedan tog till för att få 10 meter extra aktivt borrhål. Boverket lämnade bidrag med 2 000 kr/m2 solfångaryta. Men å andra sidan har han minskat den årliga energiförbrukningen från 25 000 kWh inkl hushållsel till 9 000 kWh inkl hushållsel. Mark Kretz VVS-tidningen "Energi & Miljö" kretz@siki.se